De satt iallfall där så fint när jag kom hem, så jag passade på att ta en macka i köket och mannen begav sig till jobb. När jag kommer ut i trädgården, så är marsvinen puts väck! Inga marsvin i "fotbollsburen"!!! Jag blir såklart helt förskräckt, och börjar springa runt i trädgården för att leta..men fortfarande inga marsvin! :( Jag hinner tänka många otäcka tankar under denna lilla stund: att nu får vi aldrig se dom mer, de har hunnit ut ur trädgården och råkat ut för en hund/katt osv.
Och precis i detta enorma ogräs-björnbärsbuskage ser jag att det rör på sig lite. Jag går närmre, och ser något svart-vitt. Snobben sitter där mitt i buskaget och låter sig villigt fångas. Snabbt in med honom i buren! Ut igen och letar vidare. Ser något brun-svart som springer genom busken och in till grannen= Markoolio. Han är minsann inte lika villig att fångas! Han springer runt runt, under björnbärsbuskarna, under ogräs, genom busken till grannen och genom busken in till oss. Dottern är på skötarmöte och kan inte hjälpa mig, och sonen har inte riktigt lärt sig att bära marsvinen än. Han försökte ju hjälpa mig, genom att försöka locka Markoolio med en morot..men det hjälpte ju inte alls kan jag säga..Så kvar var bara jag! Och jag hoppade runt i dessa TAGGIGA björnbärsbuskar, fram och tillbaka, och hoppade genom busken till grannen fram och tillbaka i 30 min!!! Kortärmat hade jag också, så armarna var inte allför fina sedan. Massor av rivsår..en det var ju inget jag över huvudtaget märkte under "jakten". Ja, efter en halvtimme fick jag ju tag i honom, och kunde sätta tillbaka honom i hans bur. Så allt slutade tack och lov lyckligt! :)
Här har vi dom små busfröna!
Kramis!